Undvik att bli lurad - lär dig känna igen annonsbedrägerier

Vackert porslin, en begagnad bil till bra pris, en Hermèsscarf i gott skick, aldrig har det varit enklare för oss att snabbt tillfredsställa shoppingsuget på nätet.

Det gäller dock att se upp: på andrahandsmarknaden frodas nämligen också bedragarna och angreppsmetoderna är ofta avancerade och svårupptäckta. Shoppa ansvarsfullt och säkrare - lär dig känna igen bedragarnas metoder.

Den där trevliga kvinnan.

Hon som du kollade upp lite snabbt på Facebook. Dyra slingor, manikyr och märkeskläder. På basis av profilbilder du kikar på ser hon ut att ha det rätt gott ställt.

Inte skulle väl hon ha anledning att lura dig på 5 000 kronor för en väska?

Fast det är klart, lite konstigt är det ju att hon bara gick upp i rök nu. Tidigare svarade hon dig direkt på Messenger. Två dagar efter att du swishade har hon inte synts till alls.

Ja, ungefär så här kan händelseförloppet se ut när du blir lurad. I bästa fall, kanske bör tilläggas. I värsta fall rör det sig om ännu grövre bedrägerier och att du dessutom blivit lurad på bank- eller kortuppgifter.

Hur vet man egentligen när man ska börja ana oråd?

Här är några varningssignaler du bör se upp för:

  • Varan du ska köpa är till ett väldigt förmånligt pris. Det finns anledning att vara lite extra försiktig med hur du gör när en vara är väldigt billig. Du bör till exempel inte skicka pengar i förskott för att ”säkra” att du varan blir din.
  • Säljaren skickar en länk som hen vill att du använder när du ska använda betaltjänster. Om du ska använda betaltjänster bör du gå in på betaltjänstens ordinarie hemsida och logga in eller skapa konto därifrån – använd aldrig en länk som någon skickat till dig.
  • Lite väl tillrättalagda konversationer om varan du ska köpa. Visst, alla är vi olika och en del av oss är mer strukturerade och ordningssamma än andra. Håller du på och skriver med en säljare som hela tiden verkar ha svaret på allt och också svarar direkt, så kan det finns skäl att vara vaksam.
  • Brådska - ett klassiskt knep bland bedragare är att försöka hetsa fram köpet. Känns det som att det går på tok för fort? Bromsa och dra dig ur.
  • Gryniga, korniga och dåliga bilder på märkesvaror. I kombination med bristfällig information om exempelvis serienummer, varumärkesdetaljer och övriga viktiga kännetecken kan det tyda på piratkopierade varor.
  • Säljarens Swish eller bankkonto är inte tillgängligt just nu. Du ombeds att istället skicka pengarna till säljarens sambo, man, syster eller barn. Ett annat alternativ kan också vara att numret som du ombeds swisha till visar sig stå i någon annans namn än säljarens.
  • Säljaren vill inte utfärda ett kvitto på ditt köp. Glöm inte att du som köpare har skyldighet att kontrollera att du inte köper stöldgods. En seriös och ärlig säljare bör inte ha problem med att skriva ut ett kvitto på ditt köp. Motsätter sig säljaren att skriva ett kvitto till dig kan det vara en indikation på att allt inte står rätt till.
  • Säljaren ber dig att betala för frakten i förväg eller skickar avancerade instruktioner om frakt med obekanta bolag. Be att få se kvitto på frakten samt spårningsnummer för försändelsen innan du skickar några pengar.
  • Konstiga länkar, okända betalningsappar eller autenticeringsfunktioner. Känner du inte igen programvaran, verktyget eller sajten framför dig ska du inte använda den.

Andra vanliga annonsbedrägerier

Alla bedrägerier sker givetvis inte enbart på andrahandsmarknaden. Bedragarna är fiffiga och förstår att anpassa sig efter våra mänskliga svagheter och behov. På senare år har det även blivit vanligare med falska Googleannonser.

Här är några exempel du ska se upp för:

  • Falska annonser på sociala medier. För några år sedan drabbades till exempel svenska Elgiganten av bedragare som på Facebook utgav sig för att vara Elgiganten. Genom att locka privatpersoner med en utlottning av nya iPhones till de som först klickade in sig på en annons försökte bedragarna locka till sig personuppgifter och känsliga data.
  • Falska annonser i Google sök. I början av 2022 uppmärksammades i USA en ny form av bedrägeri med förfalskade telefonnummer till banker. Offren var personer som hade varit i behov av att brådskande nå sin bank och sökte på Google efter bankens telefonnummer. Offren fick då upp falska annonser med felaktiga support-telefonnummer som istället gick till bedragarna.
  • Bedrägerier på Facebook Marketplace. Just nu förekommer bedrägerier på Facebook Marketplace. Bedragarna riktar sig både till köpare och säljare, under våren är det framför allt deras metodik att försöka lura säljaren på pengar för frakt via fraktbolag som uppmärksammats.

Är du osäker på om du är utsatt för bedrägeri? På https://sakerhetskollen.se/aktuella-brott hittar du alltid de senaste uppdateringarna med varningar för aktuella bedrägerier.

https://polisen.se/utsatt-for-brott/olika-typer-av-brott/bedrageri/ hittar du konkret vägledning om vad du ska göra om du blivit utsatt för brott och bedrägeri. Anmäl alltid om du blivit utsatt för brott. Du minskar risken för att fler ska drabbas och underlättar även polisens arbete för att kunna lagföra den skyldige.

Tips för tryggare shopping

  • Var försiktigt med vem du ger dina personliga uppgifter till. Shoppa helst på betrodda sajter med etablerade betalningsfunktioner som skyddar både säljare och köpare.
  • Försök styra alla dialoger om köp/sälj till e-post istället för chattappar, samtal eller sociala medier. På så vis blir det lättare för dig att kontrollera motpartens kontaktuppgifter och varifrån e-posten kommer.
  • Bryt genast konversationen med säljare eller köpare om den börjar kännas obehaglig, misstänksam eller konstig på något sätt! Ta gärna en skärmdump för dokumentation. Du kan komma att behöva den i ett senare skede om du väljer att anmäla brott till polisen.
  • Ge aldrig ut ditt bankkontonummer, kreditkortsnummer eller koden till ditt mobila bank-ID eller bankdosa. Godkänn aldrig popup-rutor med begäran om betalning om du inte själv initierat den. Dyker det upp konstigheter på skärmen som du inte riktigt vet hur du ska hantera kan du stänga av mobilen eller datorn, eller dra ur modemet helt och direkt bryta internetförbindelsen.
  • Ta hjälp av Google bildsök för att kontrollera varifrån bilden på varan du funderar på att köpa kommer. Rör det sig om en bedragare kommer du troligtvis att få upp flera sökträffar där bilder förekommer i oseriösa sammanhang. (Google bildsök fungerar oftast bäst på dator men stöds inte fullt ut i alla mobila webbläsare).

Berätta för dina vänner innan de blir lurade:

Upptäck mer

En kampanj på uppdrag av regeringen för ett säkrare digitalt samhälle.

Ett samarbete mellan

MSB
Polisen
Stöldskyddsföreningen

Sidan och dess innehåll är framtagen av SSF Stöldskyddsföreningen i samarbete med Polis och MSB.

Strukturerat innehåll på siten drivs av Sanity.io

Alla guiderHur stor säkerhetsrisk är du?Andra språk/Other languagesKontakta ossOm webbplatsen