Så här ökar du din informations- och cybersäkerhet

Varje dag skickas 3,4 miljarder falska mejl.

Varje dag skickas 3,4 miljarder falska mejl, vilket gör nätfiske till ett av de vanligaste tillvägagångssätten som bedragare använder för att komma åt lösenord, bank- och kortuppgifter. Eftersom många falska mejl skickas ut varje dag så är det tyvärr alltid någon som blir lurad.

Tänk efter innan du klickar på oväntade länkar

Var försiktig när du klickar på länkar, bilagor eller laddar ner program som kommer via mejl. Även om det är en avsändare som du känner förtroende för kan denna manipuleras för att lura dig. Klicka bara på länkar när du är säker på vem avsändaren verkligen är.

Om du klickar på en länk i ett mejl kan du hamna på en falsk hemsida som ofta är väldigt lik originalhemsidan.

Genom att hålla muspekaren över länken, utan att trycka på den, kan du se den riktiga hemsidans namn. Om hemsidenamnet inte stämmer med avsändaren eller på annat sätt ser konstigt eller annorlunda ut så ska du inte klicka på länken.

Musperkare som hovrar över länk för att se vilken hemsida länken leder till.

Ge aldrig ut personlig information

Uppmanar meddelandet dig att agera snabbt? Innehåller meddelandet uppmaningar om att du ska lämna ifrån dig kortuppgifter eller lösenord? Lämna aldrig ut personlig information på någon annans begäran.

Säkra dina lösenord

Dina inloggningsuppgifter till en tjänst kan äventyras om du klickar på en länk och sedan loggar in på en falsk hemsida, eller om tjänsten blir hackad och råkar ut för en dataläcka. Undvik att personlig information som inloggningsuppgifter sprids till obehöriga genom att säkra dina lösenord.

Du säkrar dina lösenord genom att:

  • Aldrig lämna ut dina lösenord.
  • Använd unika och starka lösenord med många tecken, siffror och symboler.
  • Om möjligt, använd en lösenordshanterare.
  • Ha olika lösenord till dina viktigaste tjänster, såsom e-post, sociala medier, BankID.
  • Använd flerfaktorinloggning. Flerfaktorinloggning innebär att du verifierar din identitet med ett lösenord i kombination med exempelvis BankID eller en kod du får på sms.

Checklista för att skydda dig mot nätfiske:

  • Granska mejlet noga innan du klickar på en länk eller öppnar en bifogad fil. Kontrollera språk och grammatik.
  • Granska mejlet även utifrån om det ser annorlunda ut än det brukar, då kan det vara ett försök att lura dig.
  • Seriösa företag, myndigheter och organisationer ber dig aldrig lämna ut personliga uppgifter via mejl.
  • Logga aldrig in med BankID på uppmaning av någon som oväntat kontaktar dig.
  • Om det verkar vara för bra för att vara sant är det troligen inte sant.

Stoppa bedragaren

Bedrägerier och stölder har ökat de senaste åren. Här är ytterligare tips för att du ska minska risken att bli utsatt för brott.

  1. Ring alltid polisen på 114 14 om du misstänker att någon försökt lura dig eller om du är utsatt för ett brott.
  2. Lämna aldrig ut lösenord eller koder till någon.
  3. Kontakta själv den myndighet, bank eller företag som den som ringer påstår sig komma från.

Vad är nätfiske?

Nätfiske, även känt som phishing, är en metod där en bedragare försöker lura dig att lämna ifrån dig viktiga uppgifter ex genom att klicka på falska länkar eller bifogade filer. Nätfiske går ut på att lura till sig uppgifter till konton eller andra värdefulla personliga uppgifter såsom lösenord, bank- eller kortuppgifter, genom att lura och manipulera internetanvändare. Dessa försök sker oftast via e-postmeddelanden som ser ut att komma från en seriös avsändare.

Hur ser du att det rör sig om nätfiske?

Nätfiske

Ett nätfiske-mejl kan se ut som ett vanligt mejl, där du uppmanas att klicka dig vidare till en falsk hemsida. Ofta försöker bedragare lura dig genom att hävda att du måste ge ut information för att verifiera, eller skydda ditt konto från ett intrång. Detta för att komma åt dina privata uppgifter, såsom lösenord eller kredit- och betalkortsnummer.

Riktat nätfiske

Riktat nätfiske, även känt som spear-phishing, riktar sig till utvalda individer eller organisationer för en för mottagaren känd avsändare. I dessa fall riktar sig angriparen mot enskilda individer och gör ett ordentligt förarbete som exempelvis att kartläggaanställda på ett företag. Syftet är att få dig att klicka dig vidare till en hemsida full med skadliga programvaror som ska smitta din dator.

Telefonbedrägeri

Vishing, telefonbedrägeri på svenska, är ett bedrägeri där angriparen ringer upp personer. Angriparen utger sig ofta för att vara från ett finansiellt institut, polis, sjukvårdspersonal eller banktjänsteman och försöker stressa dig till att ge ifrån dig personliga uppgifter, använda bankdosan eller BankID.

Falska sms

Ordet smishing är en hopslagning av orden phishing och sms och syftar på falska sms. Det finns onlinetjänster där vem som helst enkelt kan skicka sms från vilken avsändare som helst, vilket gör det svårt att avgöra om ett sms kommer från en riktig avsändare. Det är därför viktigt att du är vaksam och inte klicka på länkar i sms.

Länkar:

Läs mer hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Läs mer hos Polismyndigheten.

Berätta för dina vänner innan de blir lurade:

Upptäck mer

En kampanj på uppdrag av regeringen för ett säkrare digitalt samhälle.

Ett samarbete mellan

MSB
Polisen
Stöldskyddsföreningen

Sidan och dess innehåll är framtagen av SSF Stöldskyddsföreningen i samarbete med Polis och MSB.

Strukturerat innehåll på siten drivs av Sanity.io

Alla guiderHur stor säkerhetsrisk är du?Andra språk/Other languagesKontakta ossOm webbplatsen